Oj! Hur gick det???

Jag sa ju att det fanns en fortsättning på Alfa-eländet, så here goes:

Efter att Björn tackat mig för den avgörande demonstrationen till varför han aldrig skulle skaffa sig en Alfa sa han till mig att handla en ny ljuddämpare och åkte sen hem och funderade ett par dar.

När han tänkt klart hade han en teori om att min Mallory ”det brinner även utan bensin” tändspole snodde så mycket ström att boxen till slut inte hade någon kvar att driva sig med. Köp en annan med X, Y och Z i prestanda (det heter säkert något, men jag är rätt mycket idiot på elprylar) och ring när du har den.

På den tiden fanns inte google, så jag nyttjade den levande motsvarigheten, jag besökte Bernts Bilel... Efter att ha klappat hunden, i vanlig ordning förundrats över mängden prylar därinne och snällt väntat på min tur fick jag sen förklara mitt ärende. Bernt tittade undrande på mig, bygga en ny tändning, vilka tokigheter... Men det innebar en ny frågeställning och ett problem han inte stött på tidigare (och om ni inte vet det så älskar han sånt han inte sprungit på tidigare, och blir då nästan serviceinriktad) så vi gick ut till ett skåp i verkstaden där han började bläddra i vad som liknade sjukjournaler, handskrivna sådana.
Tydligen fanns inte de uppgifter jag frågat om i någon katalog, men Bernt hade någon gång haft behov av att veta, eller för mycket tid över, så han hade satt sig och testat typ varenda spole på marknaden och skrivit ner allt han fick fram... Bosch hade tydligen gjort en som passade, men den hade gått ur produktion eller nåt sånt, för jag gick därifrån tomhänt.
Tre dagar senare fick jag reda på att Biltema hade en modell som passade perfekt.

Efter en vecka var den och ljuddämparen (”skall jag förstärka den med lite plattjärn så den håller för era experiment?” frågade kompisen som sålde dem till mig, lustigkurre...) monterade och bilen bogserad till Uffes Bil och Maskin. Nu skulle vi gå till botten med det här och kolla upp allt tyckte Björn. Hans chef, Uffe, som råkade vara den som sålt mig boxen en gång i tiden duckade inne på sitt kontor när vi drog igång. Hade han inte tilltro till oss?

Alla möjliga saker som jag inte förstår mig på kopplades upp och så viftade Björn att jag skulle försöka starta aset. Den hostade snällt igång, även om den kanske gick lite råare än vanligt. Björn fipplade lite på sin stroboskopslampa och fick sen de största tefatsögonen jag någonsin sett. Sen började han vifta och flaxa med armarna på ett sätt som fick mig att fundera på om han övade inför en anställning som industrifläkt. Men efter ett tag förstod jag att han ville ha bilen avstängd.
-Din tändning... den står ungefär 40 grader fel... Om det här hade varit en B23, och gudarna skall veta att den motorn nästan är odödlig, hade du slagit vevaxeln rakt av. Men den här bara ruskar lite extra på sig. Jag kommer ALDRIG förstå mig på den här motorn.

Nåväl, med tändning justerad, ny tändspole inkopplad och ALLT kollat verkade faktiskt det mesta funka, så vi tog sikte på provbanan bakom Techpark, som då fanns kvar i oförstört skick. På vägen dit mötte vi en racepolare och tog ett snack samt åkte runt Rasta för att handla föda (snus) åt Björn, vilket var lägliga pauser, för när vi svängde in på området mötte vi Securitas som då avslutat en rond. Bra, då skulle vi få vara helt i fred.
Första varvet togs i lugn och ro, för att kolla lite värden och se om det fanns några dumma hål eller stora stenar utlagda på banan, men allt var ok.

Så på varv två började mappningen, treans växel och låt motorn dra igenom hela registret, och det verkade funka som det skulle, men när jag bromsade inför en av kurvorna började det rassla och dunka i bilen, som om en tändspole studsade mellan golv och asfalt. Min stackars hjälpreda hade nu börjat resignera, och såg inte ens förvånad ut över allt som hände, utan bara uppgiven. Själv var jag ju van, så det togs med en axelryckning.

Nåväl, det var bara att få stopp på bilen, hoppa ut och kolla skadorna. Men jag hittade inget löst under och Björn inget underligt under huven (mer än vad som skulle vara där). Vi sa inte ens något, utan skakade bara lätt på huvudena och fortsatte. Och precis som alltid så startade bilen lätt som en plätt. Vi körde ett varv till, och innan jag fortsätter skall jag passa på att berätta att jag jobbar på Techpark, och att firman gränsar till och har fönster ut mot banan.
Bilen rullade nu glatt på under några varv och flinka fingrar hamrade glatt in nya värden hela tiden. Ända till... några välbekanta missar och plötsligt tapp av effekt. Nej, inte nu igen...

Jodå, bilen bara dog, precis som med den gamla spolen, och jag bara gav upp. Jag bara släppte allt och lät den motorbromsa till ett stopp, vilket blev precis utanför jobbet. Sen tog ilskan över och jag tryckte gasen i botten och vred på nyckeln...

Vi hann med att kontrollera att såväl förgasare som ljuddämpare satt kvar innan tjutet i öronen tonade bort. Men det fanns något annat där, i luften, som kändes skrämmande bekant. Vänta lite nu... Några år tidigare hade jag råkat bli inlåst på jobbet en eftermiddag och då triggat igång inbrottslarmet, så jag var bekant med hur det lät. Och nu..? Jodå, avgasknallen hade lyckats få en rutorna att skallra så hårt att glaskrossdetektorn hade utlöst larmet. Jag vet nu att förvåning, ilska, uppgivenhet och hysterikt skratt allt kan få plats i en människa på sådär 5 sek.
Nästa steg blev lätt panik då jag kom ihåg att det inte var mer än 5-7 minuter sen vaktbolaget var på plats, och de är rätt snabba på utryckning till jobbet (hemelektroniklager, milt uttryckt lite stöldbegärligt). Chansen att de, eller för den sakens skull min chef, skulle inse det humoristiska i att min bil utlöst ett inbrottslarm var nog rätt liten, så vi knuffade undan den bakom ett lastbilssläp och skyndade därifrån.

Vi var tillbaka en halvtimme senare med dragbil och bogserlina, och liket forlades bort till Uffes B & M igen. Vi hade nu lärt oss att felet måste sitta någonstans i tändboxen, och att sådant nog var ett jobb för tillverkaren att hitta. Dagens övningar fick i alla fall ses som avslutade, det var bara att bogsera hem eländet igen. Och när vi rullade ut genom grindarna släppte dragöglan ifrån karossen.
Nu är det ju uppförsbacke till den lilla dammen vid motorvägsöverfarten, och det skall bilen vara tacksam över. Annars hade den där och då försvunnit ifrån jordens yta och aldrig mer hörts av.

Felet visade sig så småningom vara en oxid på kretskortet som vid uppvärmning (som t.ex. 5 minuters körning) isolerade massa saker ifrån varandra, men som så fort allt stängdes av kyldes ner och började leda igen. Vill minnas att frakten till och från england kostade mer än reparationskostnaden. Suck, vilken BILJÄVEL det var...

Jovars man blev lite omtöcknad men efter observation inte så farligt med mig näsan lite krokig ( dock var den det innan).. och lite plåster och sytråd..Kom hem efter ca 15 timmar Frugan lite värre punkterad mjälte lever och ett par revben och även lite sytrås.. låg inne 2 veckor har ja för mig och lite extra tid i hemmet..

go tråd!=)

fick mig ett par skratt och några "nae aaaj"

Saknar en röd Audi S2:a här, lägg upp den nu Jonis

bild på jonis avåkning. rullade något varv eller så ut på en åker.



ganska brutalt =D

Aceto skrev:lite bilder på jonis avåkning. rullade något varv eller så ut på en åker.



ganska brutalt =D

Så ja!

Turbo_davve skrev:

Aceto skrev:lite bilder på jonis avåkning. rullade något varv eller så ut på en åker.



ganska brutalt =D

Så ja!

Å makkan går där å stegar å funderar med handen under hakan som vanligt!

Kört på ett rådjur är nog min egna värsta olycka. men inte alls farligt


fixade den med släggor och andra strålkastare


Min bror tog körkort ett tag senare.... Han klarade sej utan ett blåmärke...



Jag har faktiskt haft en bra avåkning med! Körde av vägen med en fiat regatta en vinter och fick resultatet BÄTTRE hjulinställning.
efter de var de ordentligt med väggrepp...


Mitt värsta ras hände vid årets på ställning



Känner igen vad tobben86 säger om brand i motor rummet! de första jag köppte sen var brandsläckare!

Men Onek tycks ha gömt en avåkning han lyckats med min bil!

har itne gjort några ordentliga avåkiningar eller ras... värsta jag gjort var väl idag då min växellåda på 200an rasade.....

Kom på E22an stampar på lite... strax efter de så smäller de till som SATAN och låter illa hela vägen.... Funderar på vafan de var... sen slutade 5ans växel fungera.. så blev 4 växlar och låser sig lite då och då när man backar eller kör sakta på 1an.. antagligen växellådan som gett med sig... men hittat en ny för 1500kr. Så blir till garaget och plocka snart igen.. så nu måste golfen bli fungerande så att man har ngn bil att köra iaf..

Jag tror Ellisson som körde på blackracet med sin silvriga e30 kvalar in rätt bra här faktiskt

m_ellisson skrev:Körde nån 8 sek repa på blackracet som bäst med mina 18"
Men hela gårdagen var ett totalfiasko!



Vid midnatt så var det race på Kongarakan & jag körde mot en riktigt ilsken s2000 med kompressor - JAG VANN! (som tur väl var)
MEN precis innan jag skulle peta i 5an så small/rasslade det till! Kom en gnistbåge som heter duga underfrån bilen nej motorras tänkte jag!
Stannade & tittade under motorn--- Ett stort hål genom blocket längst bak!
Hmm blev därefter bogserad till jobbet (6 mil kanske) När vi var framme så var klockan 01.45...
Jaja bara att börja skruva tänkte jag! Så jag rev ur maskin Åkte hem när solen började kika fram.....

Lite bilder:

m_ellisson skrev:Det blev 5 stycken hål sammanlagt Helt sjukt vad det har flygit runt bitar! vevstaksbiten ser ut att ha klippt till rattstången lite men missade kablagen, bromsrör & soppaslangarna!
Sen är det en bit som har flugit rakt igenom höger nedre fjäderbenstallrik, en in i ena tryckröret, o en in upp i hjulhuset!
Tanken har fått en liten kyss & alla fälgarna har det blivit små jack i på insidan! Men jag har nu ett väl inoljat underrede Hittade också ett kolvbultclips som låg på åvansidan av växellådan hahahaha man ska inte va ledsen..
Undrar fan om det är staken som kroknat/gått av eller om det är kolvbulten som gett sig..Halva kolven sitter nämligen kvar i cylinderloppet!

Mvh Tommy

Någon avåkning att tala om har jag inte gjort.

Tvålade till chiefens 245a tidigare i våras. Billiga åretruntare är ganska hala när det regnat ordentligt. I Nybro, kommer mot en korsning när det slår om till grönt och håller ganska lagom hastighet. Det hade regnat hela dagen så gatan var ganska blöt.

Svänger vänster i korsningen och bakänden kastas utväldigt brett. I lite smått panik så släpper jag gasen, jag har fortfarande fullt rattutslag åt höger när gasen släpps och hinner inte göra mycket innan höger framskärm tillsammans med stötfångarens innandömme träffar skyddsräcket och blir en aning knöligt.

Värsta raset hitintills däremot är min Taunus.

Var ute och buskörde med en kompis. Svänger in på en grusplan och kastar runt bakänden. Rullar upp mot vägen igen (står precis lagom med hela bilen på asfalt). Tänker att här jävlar ska det bli rivstart och däckrök. Varvar upp den stackars fyran och når väll ca 5-5500varv innan jag snabbt kliver av kopplingen. Det skakar till i bilen och hörs en smäll som ljudet av ett hagelgevär.

Smällen var mina diffdrev som istället för att förlora en kugg eller två. Delade sig på mitten. Det blev att tigga skjuts för att kunna hämta den nu reparerade 245an och bärga bilen till jobbet. Väl framme töms oljan ur bakaxeln, resterna av mina diffdrev plockas ur, vi tömmer en 500ml burk med bromsrengörning för att får väck oljan och sedan rycker vi fram MIG/MAG svetsen. 2-3timmar senare består innandömmet i min bakaxel av två stycken 5mm tjocka stålplattor för att hålla ihop dreven som går till hjulen och som sedan är svetsade i diffhuset. Jodå, det hasar och knakar fint i svängarna nu.

Och nääe, jag tycker då rakt inte om det. Den som hittar en gammal Ford axel med 3,89 eller högre i utväxling kan ju hojta till.